Friday, March 23, 2012

Processens gång

Innan vi kommer till Japan är det lite svårt att skriva om något häftigt därifrån, tänkte därför delge lite hur det gick till när vi sökte den här språkresan uppdelat i flera inlägg från oss bägge. Har ni förslag på något ni vill veta mer av så skriv det i kommentarerna så gör vi inlägg om det. Tills vi kommer till Japan får ni stå ut med ganska bildfattiga inlägg men den varan blir det mer av snart kan vi lova! ;)

Att söka till en språkskola kan vem som helst göra sålänge man följer de krav som finns som t.ex. kan vara att man ska ha ett komplett gymnasiebetyg. Det hela är dock en ganska papperstung process så vi valde att söka via ett svenskt företag vid namn Blueberry som sköter det mesta åt en utan att bli onödigt dyra. För oss kändes det absolut värt det i alla fall då man alltid har någon att fråga med svenska mått mätt hur saker och ting fungerar, något stackars Blueberry fått stå ut med flera gånger från oss smått oroliga personer som aldrig varit långt utomlands alls.

Papper, papper, papper...

Japansk byråkrati går under en egen kategori för övrigt. Jag tror vi har fyllt i mer eller mindre samma uppgifter en handfull gånger nu för att de envisas med att inte föra in informationen digitialt. För skolansökning är det egna papper, för visum är det egna papper, för att du ska få tillgång till bank, mobil o.s.v. är det egna papper. Kursen vi går är CSN-berättigad dessutom vilket innebär ytterligare slit och släng med papper kors och tvärs. Den som tror det bara är att sätta sig på planet för att åka dit lurar bara sig själv helt enkelt, men när man som väl sitter på planet så får det allt vara värt det i slutändan ändå.

Och den dagen, är om 15 dagar. Yikes! 


2 comments:

  1. Hah! Vänta bara tills ni kommer dit. Ni ska skriva på dokument på planet innan landning, tror det var två stycken. Sen alla jäkla dokument för hyran (inte bara ett sket papper som i Sverige, tror att det var 3-4 st) + att dessa ska signeras med pappren lappandes för varandra så att man ser att de hör ihop. Oj oj oj... //Koffe

    ReplyDelete
    Replies
    1. Då är det precis som jag fick höra av en kille på ambassaden, han sa att det sannerligen inte var slut när man som väl kom dit. Men då är man bra nära i alla fall och får lite extra vilja att ta sig igenom det där sista.

      Delete